Man måste inte äga för att använda

Ett av de mer intressanta ämnen som diskuterades under Media Evolutions årliga evenemang The Conference i Malmö 22-23 augusti var Collaborative Consumption. Det handlar egentligen om fokus på tillgång istället för att ägande. Idén i sig är inte ny utan har utnyttjats av människor i alla tider i form av att lån, byten, hyra m.m. 

Med dagens teknik och nätverk kan du skylta din produkt mot en enorm mängd individer där chansen att det finns åtminstone en med ett perfekt matchande behov på andra sidan är högst sannolik oavsett hur nischat ditt erbjudande är. På samma sätt gör bra sökmotorer och vägar för information på nätet det möjligt för dig som har ett specifikt behov att hitta ett matchande erbjudande.  Denna ”långa svansen”- effekt som tekniken ger möjlighet till är också drivkraften som skapar tillräckliga affärer och värde för att det på allvar ska bli en intressant affärsmodell. 
Spotify är självklart ett företag som är värt att nämna vars affärsmodell till stora delar bygger på tillgång snarare än ägande. 

Miljö och resurstänk

Det finns också en stark drivkraft hos dagens konsumenter att utnyttja de resurser som finns maximalt. Varför ska en produkt tillbringar merparten av sin livstid på en hylla eller i ett förråd istället för att användas av flera konsumenter växelvis?

Kvalitet istället för ”slit-och-släng”

Modellen ställer krav på kvalitet på produkter. I många fall har vi under de senaste årtiondena sett en sämre kvalitet i produkter. En mentalitet att slänga och köpa nytt snarare än att reparera, samt det faktum att de flesta produkter har en ganska låg användningsgrad har öppnat för sämre kvalitet på många produkter. Collaborative Consumption ställer mycket högre krav på produkterna och kvalitet blir en naturlig konkurrensfördel i denna typ av handel.  

Vad kan Collaborative Consumption innebära för ekonomi och handel?

Att fler konsumenter delar på en och samma produkt skapar en naturlig minskning av antalet produkter som behövs i samhället.  I en större skala kan det ge en rad möjliga följder.
Med färre antal produkter minskar såklart de resurser som går åt vilket i sig är positivt men samtidigt innebär det också ett minskat behov av producerande arbetare. Det öppnas istället möjliga arbetsuppgifter i att hantera transaktionerna. Varje produkt får rimligen ett högre värde, dels i form av att kvaliteten blir viktigare men dels också i det faktum att varje produkt skapar fler affärer/transaktioner.

… och vad innebär det för e-handel?

Bland slutkonsumenter finns det redan en hel del lösningar där den enklaste formen är att sälja de saker man själv inte länger använder via olika forum eller annonsplatser så som Blocket eller Tradera. 
Frågan är vilken påverkan denna modell får på den allmänna e-handeln och om du som idag driver e-handel bör förändra eller utöka din verksamhet för att även svara upp mot Collaborative Consumption?
Det ligger i allas vårt intresse att ta hänsyn till miljö och resursfrågor men innebörden av att ta hand om administration för denna affärsmodell ligger långt från de flesta e-handlare idag. Ett första steg är ändå att erbjuda ett forum där konsumenteran själva kan idka handel och byten med de produkter som du saluför. Det är en smart marknadsföring där du visar att dina produkter har livslängd och ett andrahandsvärde och dessutom ännu en anledning och möjlighet att driva trafik till din e-handelsplats.

Självklart passar det inte alla produkter men kategorier som ofta handlas för ett tidsbegränsat ändamål så som verktyg (ofta kopplat till projekt), leksaker och kläder (passande en viss ålder eller storlek) eller som är upplevelseorienterade så som böcker, film eller musik kan vara exempel på produkter som skulle passa i modellen för Collaborative Consumption.

Tittar vi på ett rent funktionsperspektiv så skulle e-handelsplattformar, för att stödja modellen, behöva olika typer av funktionalitet så som exempelvis:

  • Forum för köp, sälj och byte (på avancerad nivå även med stöd för betallösningar och frakt)
  • Hantering av begagnade produkter (Förmedling eller inköp med lagerhållning)
  • Hantering av uthyrning (avtal och externa lagerplats hos kundadress)
  • Abonnemang (Prenumerera på hyra av en viss typ av produkter)
  • Tidsstyrning på köp och ordrar

Modellen och sättet att tänka på konsumtion är här för att stanna, frågan är hur din verksamhet och dina kunder ska utnyttja möjligheterna.

Exempel på modellen:

Mig når du direkt på mattias.ekestena@wipcore.se om du vill diskutera eller fråga något om oss eller om e-handel.  Självklart går det också bra att lämna en kommentar här direkt under artikeln också.